malinsmötesplats

Efter en hemsk, lång och väldigt svettig resa från Lund till Nyköping är jag i alla fall hemma igen. Här hemma är det varmt och skönt, synd att man inte har en pool!

Att resan hem tog sån tid berodde på att det var en brand på banvallen söder om Hässleholm. Så efter att ha lämnat Lund så kom vi bara till Örtofta där blev vi stående drygt två timmar! Med ytterligare förseningar när de väl satte igång trafiken så var vi två och en halv timme försenade. Det är egentligen inte så farligt men det ställer till problem när man har byte och anslutning. Jag skulle byta till buss i Norrköping för att komma hem. När vi närmade oss Norrköping hoppades jag naturligtvis på tågtaxi hem, det skulle ta ungefär 40 minuter hem i så fall.

Men SJ hade andra spännande planer! De ville att vi skulle åka med till Katrineholm för att få en taxi därifrån. När jag protesterade och ville åka direkt hem från Norrköping med motiveringen att det sparar en massa tid för oss som skulle till Nyköping så var det kalla handen. Eller inte KALLA handen precis eftersom temperaturen i tåget igår uppgick till 37 grader! SJ skulle absolut ta oss den kortaste vägen hem med taxi och det är kortare mellan Katrineholm och Nypan än mellan Norrköping och Nypan. Sen att det skulle innebära längre tid på tåget för oss och göra oss ännu mer försenade hem spelade ingen roll!!

Skillnaden i längd mellan sträckorna är 2,2 km!!!

Som om det inte var nog så när vi lämnat Norrköping med tåget så kom tågpersonalen fram till mig och berättade att det hänt något som gjorde att de hade en dålig nyhet och en god nyhet. Den dåliga var att vi INTE kunde få en taxi från Katrineholm direkt, det var väntetid på en timma. Det innebar att vi nu skulle sitta kvar på tåget till Södertälje och få en taxi därifrån! Vad tyckte jag om det?
Ja, jag hade inte direkt något val!


Jag undrar fortfarande vilken som var den goda nyheten????
Var det att jag inte behövde sitta på stationen i K-holm en timma utan fick sitta på det varma tåget ytterligare en timma???

Väl hemma i Nypan fick jag ta en taxi från stationen eftersom det inte går några bussar mitt i natten. Att få SJ att betala den taxiresan ska nu bli min mission! Jag skiter i pengarna, nu handlar det om principer! Dessutom sa tågpersonalen åt mig på tåget ungefär så här; ja det blir en liten omväg men du får sökert tillbaka biljettpriset pga förseningarna! 
Vilken tur! Nu är semesterkassan räddad!


Nog om detta.




I lördags hade Caroline och jag en overkligt sorglig dag i Skåne :(
Carolines sto Sanna har efter många om och men äntligen fått ett föl. Fölet föddes för tre veckor sen, då hade det gått fem veckor över tiden. 
I lördags morse när Caroline kom ut till stallet såg hon att fölet legat ner lång tid och fölet ville inte resa sig upp. Fölet har haft ett litet sår så Caro trodde det hade blivit infekterat så hon ringde vetrinären. Vetrinären tittade och kände men kunde inte riktigt se vad det var för fel. Sen ur en annan vinkel hittade hon en liten, liten svullnad. Då kom det; det är en fraktur. För alla er som inte håller på med hästar kan jag bara säga att det beskedet har nästan alltid en enda utväg...

Vi fick lasta in sto och föl i en transport och köra till Helsingborgs djursjukhus. Väl inne där var fölet utmattat och svagt. De tog flera röntgenbilder och efter att Caro sett dem visste hon att det inte fanns något att göra. Usch och fy för att vara tvungen att fatta det beslutet! Vi var kvar och lilla fölet somnade lugnt och stilla in.
För att stoet ska föstå att fölet är borta ställer man in stoet i en box med fölet. Sen tar det några timmar innan stoet förstått att fölet är borta och då börjar hon skyffla över spån eller halm över sitt föl.
Caro och jag åkte under tiden in till hamnen i Helsingborg, åt lite och promenerade i superhettan. Skitiga, rödgråtna med snorfläckade, hästskitiga kläder promenerade vi längs Gröningen bland alla badklädda soldyrkare. Helt overkligt men samtidigt lite komiskt!
Efter två timmar ringde vi till Djursjukhuset och de sa att vi kunde komma och hämta Sanna. Vi packade in henne i transporten och åkte hem.

Nu på morgonen har Caroline meddelat mig att Sanna inte längre springer rundor i hagen och letar efter sitt föl utan det värsta verkar vara över.